Fördjupningsarbete: Grupparbete eller enskilt arbete

I den här delen av kursen är det tänkt att du ska få fördjupa dig i ett område som du är intresserad av och som vi inte har hunnit ta upp i klassen. Ni kan jobba i grupp eller enskilt. Helst ska ni redovisa arbetet muntligt inför gruppen så att vi alla kan få lära oss någonting av det ni har arbetat med. Men det är inte ett absolut tvång.


Här är förslag på olika ämnen som ni kan välja mellan

ADHD
Aspergers syndrom
Autism
Bipolär sjukdom
Borderline
DBT - dialektisk beteendeterapi
Depression
Högkänslighet
Idrottspsykologi
Kriser
Kön, genus och psykologi
Motivationspsykologi
OCD - tvångssyndrom
Panikångest
Personlighetsteori
Psykopati
Psykoser
Posttraumatiskt stresssyndrom
Schizofreni
Stress
Sömn och drömmar
Ätstörningar

Källor att använda:

Kurslitteraturen:
Utgå ifrån kurslitteraturen, både Levander och Fäldt tar upp alla ämnen ovan.

Psykologilexikon
är en bra och säker informationskälla

Wikipedia är inte helt fel, men får inte användas som enda källa.

Google
Men var källkritisk! Vem som helst kan ju skriva vad som helst, så kolla upp hur trovärdig du tycker att informationen verkar vara.

Skolbiblioteket
Biblotikarierna kan massor! Be om hjälp!

Modern psykologi
En tidskrift om psykologi som är mycket bra

Läkartidningen

Jonas Mosskins blogg
Här bloggar en mycket engagerad psykolog om aktuella händelser ut ett psykologiskt perspektiv.

DN - insidan
DNs Insidan brukar ha många bra artiklar som rör psykologi, på senaste tiden har de haft en artikelserie om skilsmässor till exempel.

SVD
Svenska Dagbaldet har just nu en artikelserie om högkänslighet

Psykologtidningen



Själv tycker jag att det kan vara intressant att utgå från en spelfilm och göra en analys av den utifrån olika psykologiska perspektiv. Jag kommer att ge några förslag på filmer som är intressanta att analysera och ni har säkert fler förslag som skulle kunna fungera. 


Förslag på filmer som kan vara intressanta att analysera

Inception
Vanilla Sky
Eternal Sunshine on the spotless mind
American History X
A beautiful mind
Die Welle
An angle at my table 
Tomboy
Monster


Kom gärna med tips på fler filmer!

 

Fördjupningsarbete

Exempel på skriftlig inlämning

Var noga med att ange referenser, dels i texten, dels i slutet av ditt arbete i en referenslista. Och kom ihåg att vara källkritisk. Kolla gärna Wikipedia och använd det som källa till och med, men det får absolut inte vara den enda källan!

Källor som går bra är:

Facklitteratur

Olika typer av artiklar

dagspress

nättidskrifter

facktidskrifter osv

Dokumentärfilm

kolla gärna SVT Play och deras arkiv, samt Sveriges Radio. Där finns massor av bra grejer!

Dela in arbetet under olika rubriker så att det blir lätt för läsaren att hänga med i texten.

Skriv varken för lite eller för mycket. Detta är ett exempel på en lång text. Skriv inte mer än 6 sidor i Times New Roman 12 med enkelt radavstånd.

Vad är dyslexi?

 

Dyslexi är ett dolt handikapp som drabbar 5-10% av befolkningen (Høien & Lundberg, 1992). Det kunskapssamhälle vi lever i kräver allt mer av varje enskild person vad  gäller färdigheter i att kunna läsa och skriva och orientera sig i ett ständigt textflöde, inte minst på nätet. Dyslexi är inte ett tecken på bristande intelligens (Gillberg & Ödman, 1994; Høien & Lundberg,1992), tvärtom är det enligt von Euler inte sällan är kopplat till hög begåvning. Underökningar visar dock att personer med dyslexi har sämre självkänsla än personer med normal läs- och skrivförmåga.

 

Idag finns många möjligheter att kompensera och överbrygga läs- och skrivsvårigheter. För att skolan på bästa sätt ska kunna hjälpa elever med dyslexi måste de hjälpmedel som finns att tillgå också utnyttjas. Det är dock viktigt att påpeka att tekniska hjälpmedel inte kan ersätta specialpedagogisk undervisning i form av anpassad läs- och skrivträning.

 

Definition av dyslexi

Begreppet dyslexi används synonymt med specifika läs- och skrivsvårigheter (Adler & Holmgren, 2000). Dyslexi kallas ibland även ordblindhet, men, påpekar Høien och Lundberg (1992), ordblindhet är ett missvisande begrepp eftersom det leder tankarna till synfel. Synfel orsakar inte dyslexi, därför, menar Høien och Lundberg, bör man undvika att kalla dyslexi för ordblindhet. Dyslexi eller specifika läs- och skrivsvårigheter är en bestående störning till skillnad från allmänna läs- och skrivsvårigheter förklarar Høien och Lundberg. Allmänna läs- och skrivsvårigheter kan enligt Høien och Lundberg försvinna med åren och har andra orsaker än vad de specifika läs- och skrivsvårigheterna har. Allmänna läs- och skrivsvårigheter kan exempelvis bero på en nedsatt intelligensnivå eller en bristfällig undervisning, eller så kan det vara en konsekvens av en understimulerade språklig miljö.

En definition av dyslexi är att läsprestation och/eller stavningsförmåga ligger två år eller mer under åldersnivån, trots normal eller hög intelligens och avsaknad av andra handikapp (Madison, 1992). För att få diagnosen dyslexi enligt DSM-IV-TR bör det finnas brister i personens läshastighet, läsförståelse samt rättstavning i förhållande till dennes utbildningsnivå. Det förutsetts också att personen har en normal intelligensnivå. Utöver det bör diskrepansen mellan den ickeverbala intelligensen och läshastighet samt rättstavning vara markant 

Kännetecken på dyslexi

Dyslexi handlar om svårigheter att tillägna sig en normal förmåga att läsa och uttrycka sig i skrift. Karaktäristiskt för dyslexi är att läs- och skrivprestationen ligger långt under den ickeverbala intelligensnivån enligt Adler & Holmgren, 2000. Det går att träna upp läshastighet och rättstavning, men att en person med dyslexi kan aldrig uppnå helt tillfredställande läs- och skrivfärdighet. Det är framförallt den bristande förmågan att stava som är ett bestående problem (Riddick, Sterling, Farmer & Morgan, 1999), vilket gäller för såväl personer med grav dyslexi som personer med en lindrigare form av dyslexi.

Avkodning

Personer med dyslexi har svårigheter med avkodning (Høien & Lundberg, 1992, Madison, 1992). Avkodningen kan förklaras som den tekniska delen av läsningen. Läsaren måste ”knäcka skriftspråkets kod” för att komma underfund med vilket ord han eller hon har framför sig. Denna avkodning sker automatiskt hos en person med normal läs- och skrivförmåga. Det gör den däremot inte hos en person med dyslexi. Därtill är låg läshastighet och många typer av läsfel samt stavfel tecken på att en person har läs- och skrivsvårigheter förklarar Adler & Holmberg (2000). För en person med dyslexi framträder orden som en ”grå massa”, uppger Madison (1992). En person med dyslexi har alltså svårt att segmentera, dela upp texter till stavelser och ord när de ska läsa. Vid studier av hur personer med dyslexi läser går det att urskilja två huvudstrategier när det gäller att ta till sig innehållet i en text. Antingen så kämpar personerna med dyslexi sig igenom texten med stor möda, stavar sig igenom texten, ord för ord, eller så hastar de snabbt igenom texten de har framför sig och gissar vad det står. Høien och Lundberg (1992) påpekar att personer med dyslexi är långt ifrån en homogen grupp. Vid analys av läs- och skrivfel hos personer som har dyslexi har forskare funnit stora individuella skillnader. Sedan 1970-talet har dyslexiforskningen handlat mycket om att försöka kategorisera olika typer av dyslexi (von Euler, 1996). Detta kategoriseringsarbete har, enligt von Euler, syftat till att försöka hitta olika pedagogiska upplägg för att tillgodose de olika typer av behov som personer med dyslexi har. Senare forskning, där man intresserat sig för att teoretiskt definiera och avgränsa begreppet dyslexi och det fenomen det utgör, har aktualiserat frågan om det finns olika typer av lässvårigheter som kan kategoriseras som olika grupper inom dyslexibegreppet uppger von Euler.

Adler och Holmberg (2000) skiljer på direkta och indirekta tecken på dyslexi. Direkta tecken på dyslexi kan enligt Adler och Holmberg bland annat vara, svårigheter att uppfatta talspråkets uppbyggnad i form av stavelser och enskilda fonem/ljud samt svårigheter att höra och förstå var i ett ord ett visst ljud finns. Även Madison (1992) beskriver direkta tecken på dyslexi. Att vända på bokstäver är ett, bokstäverna spegelvänds eller roteras. Det kan för en person med dyslexi vara väldigt svårt att skilja på b och d fortsätter Madison. Ett annat vanligt problem är, enligt Madison, att bokstäver hamnar på fel plats i ord, både när de ska läsas och när de ska skrivas. Tärd blir träd, puls blir plus, skärp blir skräp och skärp blir skräp osv. Vidare förklarar Madison att personer med dyslexi även kan ha svårt att lära sig andra tecken förutom bokstäver, så som morsetecken eller stenografiska tecken. Det är inte sällan svårt för en person med dyslexi att kunna tyda och komma ihåg kemiska formler, eller att lära sig algebra.

Ofta har personer med dyslexi, enligt Madison (1992), ett fonetiskt skrivsätt. De skriver ordet som det uttalas. Stumma bokstäver kan uteslutas så att t.ex. hjärna blir järna, djupfryst blir jupfryst, och ljung blir jung. Personer med dyslexi kan ha svårigheter med stavelsegränser och sammansatta ord både när de ska läsa och när de ska skriva fortsätter Madison. Konsonanter mitt i ord försvinner, fotbollsspelare skrivs fotbollspelare och meddela skrivs medela. Madison menar att personer med dyslexi har en svag auditiv urskiljnings förmåga. Det innebär till exempel svårigheter att skilja på tonande och tonlös konsonant. g-k, d-t, b-p. Ljud med samma artikulationssätt förväxlas t.ex. ng-ljud och n-ljud, personer med dyslexi har svårigheter med ord som ugn, lugnt och tvungna. Inte sällan förväxlas vokaler y och u liksom e och i. Förväxlingen förändras med de svenska dialekterna då personer med dyslexi har, som tidigare nämnts, en benägenhet att stava orden som de låter. Madison ger några exempel på dialektala skillnader; i Skåne kan till exempel dummare skrivas domare och i Stockholm kan räv skrivas rev. Sj-ljuden ställer också till problem för de personer som har dyslexi. Ordet stjärna kan skrivas och läsas som kärna, köld som sköld, killing skrivs skilling. Personer med dyslexi kan vara oförmögna att memorera ord som är fonetiskt svåra förklarar Madison. Repetition kan bli repepidition, experimentera kan bli exprimentera, tidningsprenumeration kan bli tiningspremenation. Vad som också är svårt för en person med dyslexi, är att skilja på lång och kort vokal. Särskilt svårt tycks det vara att höra skillnad på lång och kort vokal i det egna talet.

Indirekta tecken på dyslexi kan, enligt Adler och Holmberg (2000) vara, svårigheter att uttrycka tankar skriftligt, svårigheter med att bearbeta snabba informationsflöden samt svårigheter att automatisera kunskap. Bristande självkänsla och svag motivation är andra indirekta tecken på dyslexi menar Adler och Holmberg. Personer med dyslexi känner ofta obehag inför att läsa både när det gäller att läsa för sig själv och att läsa högt, därför försöker många som har dyslexi undvika att läsa. Inte sällan har personer med dyslexi koncentrationssvårigheter och problem med korttidsminnet fortsätter Adler och Holmberg. Bland dessa indirekta tecken på dyslexi finns två viktiga områden. Det ena är problem med arbetsminnet. Arbetsminnet är betydelsefullt för att kunna läsa, det påverkar bland annat avkodningen av ord, förklarar Adler och Holmberg. Arbetsminnet påverkar även förmågan att snabbt plocka fram information om vad ett enskilt ord betyder. Lagring av information har också att göra med arbetsminnet, förklarar Adler och Holmberg. Det andra viktiga området vid definitionen av indirekta tecken på dyslexi är dålig självkänsla. Adler och Holmberg menar att den som har svårt att läsa och skriva ofta har dålig självkänsla som en följd av upprepade misslyckanden vid läsning och skrivning.

Orsak
Dyslexi är en specifik form av läs- och skrivsvårigheter som har att göra med en brist i det fonologiska systemet (Høien & Lundberg, 1992). Detta betyder att personer med dyslexi har svårigheter att handskas med språkets ljudenheter, de så kallade fonemen. Forskning pekar, enligt Høien och Lundberg, mot att dyslexi har neurobiologisk och genetisk förklaring, dyslexi går således i arv. Det biologiska synsättet på dyslexins orsaker är inte helt omtvistat. Liljegren (2000) hävdar att en neurobiologisk förklaringsmodell är allt för snäv. Liljegren menar att dyslexi sannolikt orsakas av sociala faktorer så som en svår familjesituation och/eller språklig understimulering samt orolig skolmiljö möjligtvis i kombination med neurobiologiska faktorer. Gillberg och Ödaman (1994) påpekar dock att dyslexi förekommer hos personer i alla sociokulturella miljöer. Det finns dock individuella skillnader bland personer med dyslexi förklarar Gillberg och Ödman, dessa är sammankopplade med hur pass mycket stöd barn med dyslexi får i hemmet och i skolan för att övervinna sina läs- och skrivsvårigheter. Emellertid påpekar Gillberg och Ödman att sociala faktorer aldrig kan orsaka dyslexi.  Inom det lingvistiska perspektivet konstateras att personer med dyslexi har fonologiska svårigheter, dessa svårigheter återfinns inte hos personer med normal läs- och skrivförmåga förklarar Adler och Holmberg (2000). När dyslexi har studerats ur ett psykologiskt perspektiv har det framgått att personer med dyslexi uppvisar bristande självförtroende. Det neuropsykologiska perspektivet söker svaret på dyslexins uppkomst i kognitiva processer uppger Adler och Holmberg. Den neuropsykologiska forskningen pekar, enligt Adler och Holmberg, mot att personer med dyslexi har svagt arbetsminne vilket leder till svårigheter med att handskas med både auditiva och visuella sekvenser. Den neuropsykologiska forskningen konstaterar att personer med dyslexi har problem med att känna igen enskilda bokstäver samt problem med läsriktning. Adler och Holmberg förklarar att det tar lång tid för personer med dyslexi att känna igen ord och sätta samman dessa till meningar, denna typ av svårigheter kallas automatiseringssvårigheter, konkret visar det sig i att en person med dyslexi inte får något ”flyt” i sin läsning.

Diagnostisering av dyslexi

Enligt den fjärde utgåvan av Diagnostical and statistical manual of mental disorders, DSM-IV-TR (American Psychiatrc Association, 2002), behandlas läs- och skrivsvårigheter inte tillsammans utan åtskilt. För att uppnå kriterierna för dyslexi enligt DSM-IV-TR, ska läs- och skrivprestationen vara ”mätt med standardiserade, individuellt genomförda tester med avseende på läsfärdighet, läsförståelse samt skrivfärdighet.” (sid 38-39) Vidare bör prestationen vara klart ”under den förväntade nivån för en person i samma ålder med motsvarande intelligens och åldersrelevant utbildning.” (sid 38-39) Ovan nämnda citat står att finna under rubriken ”Inlärningsstörningar” i DSM-IV-TR. För att få diagnosen dyslexi enligt DSM-IV-TR bör det finnas brister i personens läshastighet, läsförståelse samt rättstavning i förhållande till dennes utbildningsnivå. Det förutsetts också att personen har en normal intelligensnivå. Utöver det bör diskrepansen mellan den ickeverbala intelligensen och läshastighet eller rättstavning vara markant.

Det råder skilda meningar om betydelsen av diagnostisering av elever som har inlärningssvårigheter (Föhrer & Westholm, 2001). Emellertid behöver personer med dyslexi adekvat hjälp (Ericsson, 1999). Att ha allvarliga problem med att läsa och skriva är enligt Ericsson enormt handikappande.  Idag slipper ingen undan det skrivna ordet. Inom alla yrkesgrupper ställs människor inför återkommande krav på fortbildning fortsätter Ericsson. Vidare menar Ericsson att varje lärare eller arbetsledare som upptäcker att en person har problem med att läsa och skriva borde se det som självklart att försöka hjälpa honom eller henne. Det första steget är att se till att en utredning kommer till stånd. Med hjälp av en väl genomförd utredning som leder till ett fungerande åtgärdsprogram kan nya vägar öppnas för personen ifråga. En dyslexidiagnos ger tillgång till resurser (Zetterqvist-Nelson, 2003).

Självbild hos personer med dyslexi

Att misslyckas i läsutvecklingen påverkar en människas självbild väsentligt, det påverkar faktiskt hela personlighetsutvecklingen (Adler & Holmgren, 2000). Undersökningar har visat att personer med dyslexi har sämre självkänsla än personer med normal läs- och skrivförmåga Undersökningar har också visat att de olika störningarna är en följd av nedbrytande upplevelser att inte klara av att läsa och skriva snarare än en orsak till läs- och skrivsvårigheter (von Euler, 1996).

Den låga självkänslan hos personer med dyslexi bör tas på allvar (Ericsson, 1999). De flesta barn ser fram emot att börja skolan. Så snart eleverna börjar försöka lära sig att läsa och skriva märker den som har dyslexi att han eller hon inte är som de andra. Glädjen över att gå i skolan försvinner och självförtroendet sjunker, konstaterar Ericsson. Upplevelsen av att inte kunna knäcka den alfabetiska koden kan bli traumatisk. Inte sällan, menar Gillberg (1989), går problemen med att inte kunna lära sig läsa och skriva så långt som till allvarliga psykiska störningar som hos vissa personer leder till antisocialt beteende och kriminalitet. Personer med dyslexi återfinns till exempel i de grupper av elever som skolkar och snattar fortsätter Gillberg. Ericsson påpekar att förutom starkt utagerande, kan dyslexi hos en del elever leda till inåtvändhet på gränsen till bildligt självutplånande.

R e f e r e n s e r

Adler, B. & Holmberg, H. (2000). Dyslexi. I B. Adler & H. Holmberg (red) Neuropedagogik – om komplicerat lärande (ss. 113 – 127). Lund: Studentlitteratur.

American Psychiatric Association (2002). Mini-D IV Diagnostiska kriterier enligt DSM-IV-TR. Kristiansstad: Pilgrim press.

Ericsson, B. (1999). Läs- och skrivsvårigheter – ett problem? Stockholm: EMIR.

von Euler, C. (1996). En kort sammanfattning av modern internationell dyslexiforskning inom lingvistik, psykologi, genetik och neurologi. Svenska Dyslexistiftelsen.

Gillberg, C., & Ödman, M. (1995). Dyslexi, vad är det? Borås: Natur och Kultur

Høien, T., & Lundberg, I. (1992). Dyslexi. Stockholm: Natur och Kultur.

Liljegren, B. (200). Elever i svårigheter. Familjen och skolan i samspel. Lund: Studentlitteratur.

Madison, S. (1992). Läkande läsning och skrivning. Helsingborg: Tiden/Folksam.

Riddick, B., Sterling, C., Farmer, M. & Morgan, S. (1999). Self-esteem and anxiety in the educational histories of adult dyslexic students. Dyslexia, 5, 227-248.